Innebörden av "cirkulär ekonomi"

Avfallsbranschen är inte befriad från jargong och modeord och det senaste tillskottet är kanske begreppet "cirkulär ekonomi" som numera används både på den kommunala kanten och inom näringslivet, för att beteckna ansträngningarna att åstadkomma en i vissa avseenden hållbar livsstil i synnerhet i urbana miljöer, där förutsättningarna anses vara särdeles goda att läggga materialflödena tillrätta och rigga en optimal avfallshantering.

(CC190810/11:02/Inlägg #5 efter uppehållet/Sthlm ÖÖ) Jämförelser kan göras med begreppet "sustainable development", som vi ju alla vet lanserades av Gro Harlem Brundtland som ordförande i FN:s miljökommission och slog igenom på bred front i samband med FN-konferensen i Rio de Janeiro 1992 och sedermera har fått genomslag bl a genom näringslivets idoga "sustainability reporting", där olika miljöinriktade initiativ och ansträngningar redovisas, ofta som s k "case studies" samt därtill gärna ett eller annat miljörelaterat mått såsom återvinningsgrad eller CO2 impact, som gärna skall uppvisa en positiv utveckling över tid. "Sustainable development" är emellertid ett bredare begrepp än "cirkulär ekonomi", som ju mera snävt tar sikte på materialhateringens alla flöden och skvallrar om en utopi där läckagen skulle vara minimala och looparna således tilltäppta, tack vare ett finmaskigt nätverk av återvinningsåtgärder. Paralleller kan också dras till förra sekelskiftets tal om "den nya ekonomin", ett begrepp som ju andades att gamla ekonomiska samband och lagar helt skulle ha spelat ut sin roll, främst tack vare en företagsekonomisk dynamik som blivit möjlig tack vare internets affärsmässiga potential. Frågan är emellertid om det är fel att förstå begreppet "cirkulär ekonomi" på ett sådant nästan banalt och intuitivtsätt.

CC läste därför Dansk Affaldsförenings rapport om den kommunala sektorns bidrag till just den "cirkulära ekonomin", vilken kokar ner till ett 15-punktersprogram för en mera höggradigt cirkulär ekonomi. "Vi skall ställa om Danmark till en cirkulär ekonomi" predikar rapporten på ett sätt som andas politisk beslutsamhet att göra något åt de bestående icke-cirkulära inslagen och detta genom någon slags kommunal kraftsamling, som delvis kontrasterar mot den dåvarande regeringen Lökkes tilltro till avregleringar också på detta området. Visionen sägs vara den "cirkulära ekonomins" realiserande fram till 2030. När det väl kommer till de 15 punkterna visar det sig dock vara en ganska disparat checklista, som till övervägande delen består av gammal kommunal skåpmat. Lösningen sägs finnas i bl a förbättrad kommunal service, effektiviserade insamlingssystem, förstärkt samarbete mellan kommuner och verksamheter, återvinningscentraler som innovationsplattform för "cirkulär ekonomi", direkt återanvändning via socioekonomiska verksamheter, avfallsavgifter som en dynamo för ökad återanvändning, ramar för offentlig utveckling och styrning samt utveckling för att skapa framdrift, avfallsenergin i den "cirkulära ekonomin" samt deponier som säkrar rena strömmar i den "cirulära ekonomin", således alltigenom ganska allmänt hållna deviser som närmast framstår som ett resultat av någon enklare brainstormning-övning i kompromissernas tecken.

Den behändiga danska rapporten pekar på strukturproblem som masskonsumtion, kortare produktlivscykel och ökad produktkomplexitet och föreslår ett intressant, men i delar kanska något överpolitiserat, batteri av åtgärder på vägen mot den "cirkulära ekonomin"












Det talas vidare om den "cirkulära ekonomin" som någonslag utopi av "material management", där det i stort sätt går att förbygga att nyttiga material degraderas till avfall, vilket framstår som inget annat än ett kvalificerat önsketänkande som inte har något med dagens realiteter att göra. Kortare produktlivscykler och större materialmässig komplexitet i tillverkningsled upplevs som hinder på vägen, vilket bl a kommer tilluttryck i det faktum att var fjärde hemelektronikenhet fortfarande är fullt fungerande då den kasseras. Nästan planekonomisk blir framställningen i sitt framhållande av att endast en aktör bör ha ansvaret för insamlingen från medborgarna. Misstron mot marknaden framstår som fundamental i skrivningarna om att privata aktörer måste förhindras från att utvecklas endast ekonomiskt lönsamma behandlingsmetoder. Vidare åberopas solidaritetskäl för att alla medborgare skall komma i åtnjutande av samma servicenivå i insamlingen. Sammantaget tycks skriften i huvudsak medföra en politisering av begreppet "cirkulär ekonomi", som vi ju initialt såg som ganska lättdefinierat och okomplicerat.

Fallstudierna är underutvecklade och innebär ingen riktig problematisering av och relatering till begreppet "ciruklär ekonomi", som ju trots allt står i förgrunden i denna rapport. Kanske skall dock pläderingen för mer av gemensamma lösningar också ses mot den bakgrunden att Danmark är Europas mest avreglerade avfallsmarknad på insamlingssidan, vilket måhända trots allt ökar behovet av en motvikt. Också synen på återvinningscentralen som en central facilitet i det totala insamlingssystemet är en god tanke och här kan vi endast konstatera att Sverige i delar har börjat ta efter Danmark i etableringen av mera kompletta och tilltalande faciliteter. Ett annat område där måhända Danmark har mer att lära av Sverige, är att arbeta med nationella insamlings- och återvinningsmål, där Sverige arbetar mera brett och dynamiskt med sådana som ett redskap att åstadkomma ständig förbättring och - för att använda det populära uttrycket - röra sig i riktning mot den "cirkulära ekonomin". En smula realism andas dock den danska rapporten då man talar om det ständiga behovet av residual deponering, som ett slags avfallshanteringens skyddsnät, vilket visserlige rent krasst må betraktas som en avvikelse från den strikt "cirkulära ekonomin". Det är sammantaget ändå än intressant och uppslagsrik rapport, om än med viss ideologisk slagsida, som gör ett ärligt försök att konkretisera det alltjämt ganska flummiga och diffusa begreppet "cirkulär ekonomi".


För att komma tillbaka till nyheterna, klicka här.

Camelot Waste Management Consulting * Nybrogatan 83; Stockholm
Camelot - Carving out Competitive advantage
Åter till startsidan